Ingen skillnad på alias och riktigt namn hos Ifrågasätt

By | Insikter

Borttagna kommentarer, riktigt namn och aliasIfrågasätt tar bort ungefär 1-2 procent av de kommentarer som kommer in varje månad.

Sedan Ifrågasätt lanserade kommentarstjänsten i augusti 2017 har andelen borttagna kommentarer som skrivits under alias respektive eget namn fluktuerat något, men har det senaste året stabiliserat sig nära hälften. Det är en naturlig utveckling eftersom Ifrågasätt vet vilka användarna är, oavsett om de kommenterar under alias eller eget namn. Motivet till att använda alias är därför inte att man tror att man är anonym och kan skriva saker som bryter mot reglerna utan konsekvenser, utan att man av någon anledning inte är bekväm med att visa upp sitt namn för omvärlden.

Ungefär två tredjedelar av kommentarerna som tas bort bryter mot våra regler (att de till exempel inte håller sig till ämnet, eller är kränkande mot andra personer). En fjärdedel tas bort av tekniska skäl, som att de har varit halvfärdiga, är dubbletter av redan publicerade kommentarer eller att de publicerats under fel artikel. Resten (omkring nio procent) tas bort av användaren själv (vilket kan göras inom tio minuter efter publicering, om inget svar har kommit in på kommentaren innan dess).

1 av 5 svenskar kommenterar nyheter

By | Insikter, Lästips

Reuters Institute for the Study of Journalism publicerade nyligen Digital News Report 2019, med fakta och insikter om digital nyhetskonsumtion baserad på en YouGov-undersökning med över 75 000 svarande i 38 länder. Rapporten visar på en hel del likheter och skillnader mellan huvudsakligen europeiska länder, men en del asiatiska och amerikanska (inklusive USA och Kanada) länder och Sydafrika är också med.

För Sveriges del är en av de intressanta uppgifterna att 19 procent av de svarande nyhetskonsumenterna uppgav att de kommenterar nyheter, antingen via sociala medier eller andra webbsajter. Det betyder att åtminstone omkring en femtedel av en nyhetssajts läsare troligen vill diskutera artiklarna som de läser. Det visar också en del av möjligheten till ökat läsarengagemang som kan skapas när man använder Ifrågasätt.

Digiday skriver om Ifrågasätt

By | Lästips

Mediesajten Digiday skrev nyligen en artikel som tar upp flera aspekter av Ifrågasätts arbete. Den tar även upp hur The Wall Street Journal och The Times of London arbetar med läsarengagemang och kommentarer.

“One publisher looked at 10 of their most-commented-upon articles and found the average reading time was 25% higher than articles of a similar length, according to [Ifrågasätt CEO Gustav] Hjärn. Typically, opinion articles by editorial columnists have a lot of comments. On average, 90% of these articles have comments, and on average 50% of human-interest feature articles have comments, he added.”

‘Growing the number isn’t always the key’: How publishers approach comment strategies

Förutsättningarna för pressfriheten blir bättre med Ifrågasätt

By | Nyheter

Världsdagen för pressfrihet uppmärksammas varje år den tredje maj för att bland annat belysa de olika hinder för fri livskraftig press som finns runt om i världen. Det handlar mycket om auktoritära styrens juridiska inskränkningar av pressfrihet, men även hot och olagliga aktioner mot journalister ägnade att stoppa granskning.

Utöver de legala möjligheterna för journalister att kunna göra sitt jobb behöver journalister och medieföretag även goda ekonomiska förutsättningar för att kunna granska maktmissbruk, avslöja korruption och ge människor en bättre koll på sin omvärld. Vi på Ifrågasätt jobbar hårt för att göra nytta på båda dessa områden.

Mindre problem med hot och trakasserier

Våra kunder väljer oss före andra alternativ för att vi tar arbetet mot hot och trakasserier på allvar. I Journalisternas trygghetsundersökning (Monica Löfgren Nilsson, 2017) framkommer att nästan sex av tio journalister i undersökningen har utsatts för hot någon gång, och ungefär en fjärdedel av de svarande uppgav att de fick motta hot under 2016. 13 procent hade någon gång fått motta hot via artikelkommentarer, och fem procent hade fått det under 2016.

Här finns också en förklaring till att många tidningssajter stängde ner sina kommentarsfält för ett antal år sedan. För 2012 respektive 2015 uppgav nämligen så många som 49 respektive 35 procent av de svarande att de under de senaste 12 månaderna fått ta emot kränkande kommentarer via kommentarsfält hos tidningarna. Hot och trakasserier drabbade såväl andra kommentatorer som journalister. Ifrågasätt lanserade sin kommentarstjänst i augusti 2017, det vill säga efter den undersökta perioden, och efter att de flesta sajter stängt ner sina kommentarsfält på grund av problemen.

TU:s vd Jeanette Gustafsdotter kräver i en krönika i dag att “internetplattformarna måste ta ansvar för pressfriheten”: “Hoten och trakasserierna riskerar att leda till självcensur, att bevakningar ställs åt sidan och att debatten tystnar. Här behöver vi gemensamt hitta en lösning där yttrandefriheten värnas samtidigt plattformarna tar större ansvar för hur deras tjänster utnyttjas.”

Ifrågasätt tar bort hot och kränkande kommentarer, men behöver trots att vi till exempel även tar bort kommentarer som är utanför ämnet eller är dubbletter bara ta bort ungefär en procent av alla kommentarer.

Ifrågasätt är inte en allomfattande kommunikationslösning och kan därför inte få bort alla hot och trakasserier som riktar sig till journalister, men vi kan skapa en arena där både läsare och journalister slipper dränkas i okvädningsord.

Bättre ekonomiska förutsättningar för medieföretagen

En av de stora utmaningarna för livskraftiga medier är en god ekonomi. Vikande annonsintäkter i både papper och på nätet skapar behov av att nya och förbättrade inkomstmöjligheter. Digitala prenumerationer har för vissa blivit en framgång, men för att det ska fungera i längden behöver läsarna känna en lojalitet med sin tidning. Där är artikelkommentarer ett bevisat sätt att öka engagemanget från läsarna och därmed skapas också en ökad lojalitet och även fler sidvisningar från återkommande besökare. För både annonsmodeller och prenumerationsmodeller skapar alltså artikelkommentarer möjligheter för ökade intäkter. Ifrågasätts fokus på ökat engagemang samtidigt som vi säkerställer att arenan är inbjudande ger oss bra verktyg för att hjälpa till i arbetet med att stärka journalistikens möjligheter.

Hot via artikelkommentarer Kränkningar via artikelkommentarer
2012 13 % 49 %
2015 15 % 35 %
2016 5 %

SPF Seniorerna lanserar kommentarer

By | Nyheter

Nu kan läsarna av SPF Seniorernas tidning Senioren – nästan en kvarts miljon – diskutera nyheter, reportage och andra artiklar på senioren.se med hjälp av Ifrågasätts kommentarstjänst.

– Våra läsare är mycket engagerade och debattsugna, speciellt när det gäller nyheter och politiska förslag som rör dem. Men de tycker också om att diskutera allt från mat och trädgårdsskötsel till resor och mode. Jag tycker att det känns bra att nu kunna erbjuda dem ett säkert forum tillsammans med Ifrågasätt, säger Kristina Adolfsson, chefredaktör för Senioren.

Ett tjugotal dagstidningar använder sedan tidigare Ifrågasätt, och för väldigt många av Seniorens läsare innebär det att de kan använda samma konto för att diskutera på senioren.se som de redan använder för att kommentera artiklar hos sin lokala dagstidning. Senioren är den första tidningen som inte är en dagstidning som börjar använda Ifrågasätts tjänster.

– Att Senioren använder Ifrågasätts tjänster innebär ett steg framåt för Ifrågasätts arbete med att bredda vårt utbud, säger Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt. Fram tills nyligen har vi enbart fokuserat på dagstidningar och detta är vårt första steg i vår breddning att även börja leverera våra tjänster till magasin och mer intressefokuserade tidningar.

DirektPress byter till Ifrågasätt

By | Nyheter

Kommentarsmöjligheterna förbättras när DirektPress sajter StockholmDirekt och GöteborgDirekt byter ut Disqus mot Ifrågasätt. Lanseringen sker i dag, den 5 november.

Hampus Jarnlo, redaktionschef StockholmDirekt.

Hampus Jarnlo, redaktionschef StockholmDirekt.

– Kommentarsfältet är en viktig del av vår lokaljournalistik, men kommentarerna har inte alltid kommit till sin rätt på StockholmDirekt. Ifrågasätt har bevisat att de kan skapa ett bättre samtalsklimat och därmed öka värdet av läsarnas inspel, synpunkter och expertis. Vi ser fram emot det nya samarbetet och är övertygade om att det kommer lyfta våra produkter – både sajten StockholmDirekt och DirektPress andra tidningar, säger Hampus Jarnlo, redaktionschef för StockholmDirekt.

Med DirektPress som partner till Ifrågasätt ökar synergierna också för Ifrågasätts andra samarbetspartners och nyttan för användarna med en gemensam tjänst för svenska nyhetsmedier blir större, eftersom Ifrågasätts användare kan använda samma inloggning för att kommentera på DirektPress som hos alla andra Ifrågasätt-partners.

Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

– Vi tycker att lokaljournalistik är oerhört viktig, och större engagemang från besökarna och bättre kontakt mellan redaktioner och läsare tror vi leder både till bättre journalistik och större förtroende för medierna. I det arbetet vill Ifrågasätt spela en nyckelroll, säger Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

Ifrågasätt erbjuder en kommentarstjänst för mediesajter som möjliggör smidig interaktion med och mellan läsarna i digitala nyhetsmedier samtidigt som näthat och nättroll stävjas. Med Ifrågasätts algoritmer och modereringsverktyg uppmuntrar Ifrågasätt till en faktabaserad och transparent debatt i god ton. Fler besökare som stannar längre och återkommer oftare ger också sajterna bättre möjligheter till ökade intäkter. Ifrågasätt används på ett flertal svenska nyhetssajter. Förutom på DirektPress sajter finns Ifrågasätt även på bland annat Dagens Nyheters, Göteborgs-Postens och Dagens industris webbsajter, och fler är på gång.

Lars Sjögren och Gustav Hjärn. Foto: Matilda Arborelius/SkD

Kommentera på Skånskan och Norra Skåne

By | Nyheter

 

Lars Sjögren och Gustav Hjärn. Foto: Matilda Arborelius/SkD

Lars Sjögren och Gustav Hjärn. Foto: Matilda Arborelius/SkD

Från och med i dag kan Skånska Dagbladets och Norra Skånes läsare kommentera artiklar via Ifrågasätt. Skånska Dagbladet med Norra Skåne blir tidning nummer sju och åtta som samarbetar med Ifrågasätt, och de första i Skåne.

– Det är väldigt kul att kunna erbjuda våra läsare fler möjligheter att engagera sig och diskutera nyheter och frågor som påverkar dem, säger vd Lars Sjögren. Skånskan, och även Norra Skåne, har sedan starten alltid haft målet att vara en arena för debatt och diskussion, och vårt samarbete med Ifrågasätt blir en viktig del i detta.

För Skånskans och Norra Skånes läsare innebär samarbetet med Ifrågasätt att de, förutom att kunna kommentera på skd.se och nsk.se, även kan diskutera nyheter hos Ifrågasätts andra samarbetspartners, som Dagens Nyheter och Dagens industri.

– Som boende i Lund och med jobbet i Malmö tycker jag att det är väldigt kul att kunna välkomna Skånska Dagbladet och Norra Skåne till Ifrågasätt. Jag ser fram emot att följa andra läsares diskussioner om lokala idéer och händelser, säger Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

En fjärdedel är rädda för trakasserier

By | Nyheter

20 procent av de svenska internetanvändarna har uttryckt åsikter om politik på internet under det senaste året, och nästan dubbelt så många har diskuterat eller tagit del av andras åsikter om lokala sakfrågor på internet.

Det framkommer i en rapport med titeln “Svenskarna och internet – valspecial 2018” som Internetstiftelsen i Sverige, IIS, släppte i dag.

Tyvärr framkommer det också att drygt en fjärdedel, 27 procent, har avstått från att uttrycka sin politiska åsikt under det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot. När Ifrågasätt startade så var en av de viktigaste frågorna att få bukt med troll, hot och trakasserier som lätt kan få fäste på sociala medie-plattformar. Och när trakasserierna ökar, tröttnar de seriösa debattörerna. Kvar blir bara hatet. Det är en av anledningarna till att Ifrågasätt identifierar alla användare. Det innebär att den som inte sköter sig kan bli tvungen att stå till svars för vad hen skriver. Dessutom innebär det att den som blir avstängd på grund av upprepade regelbrott inte kan använda ett eller flera extrakonton och fortsätta trakassera andra användare. På samma sätt förhindrar vi bottar och trollkonton.

Förutom identifieringen så försöker vi också arbeta proaktivt med kommentarer. Kommentarer analyseras innan de publiceras och om vår textanalys tror att kommentaren bryter mot reglerna så uppmanas användaren att läsa genom sin kommentar en gång till och kanske formulera om den. Vi bevakar också diskussionerna och försöker identifiera diskussioner som kan urarta, innan de faktiskt urartar. Därigenom slipper ofta både användare och andra läsare bli påhoppade eller arga i onödan. Vår statistik visar också att de allra flesta sköter sig. Ifrågasätt tar bort ungefär en procent av alla kommentarer, och då är dubbletter och kommentarer som publicerats av misstag (användaren trycker på publiceringsknappen innan hen är färdig) inräknade.

Vårt mål är att alla ska känna sig trygga med att kommentera med vår tjänst, och inte behöva oroa sig över att bli utsatta för trakasserier. Så tror vi att vi tillsammans med seriösa medieaktörer kan bygga ett mer inkluderande samtalsklimat på nätet.

 

Kommentera via DN:s app

By | Nyheter

I den senaste versionen av Dagens Nyheters app för iOS och Android går det att kommentera artiklar via Ifrågasätt. Leta upp en artikel i appen och klicka på pratbubblan överst på sidan, därefter på Logga in. En inloggningsnyckel sparas i appen så du behöver inte mata in dina inloggningsuppgifter nästa gång du använder appen.

I bilden till höger kan man högst upp se att det finns fyra kommentarer till den aktuella artikeln, vilket gör det lättare att se hur aktivt kommentarsfältet är.